att bli påmind
För några veckor sen hände något som jag aldrig trodde skulle hända någon så nära mig. Jag var rädd som fan och minnena från den händelsen suddas aldrig ut.
I början av oktober åkte jag och en stor grupp studeranden från två gymnasier i Vasa iväg på en studieresa till Polen och Tyskland. Vi skulle lära oss mera om förintelsen och ha otroligt skoj ihop. Tyvärr tog vår resa slut i Polen och under hemresan var vi en färre än då vi kom. Under den tredje dagen, då vi just skulle åka iväg mot Berlin, efter 1 ½ lärorika och roliga dagar i Krakow, omkom en av mina skolkompisar. Resan fick ett extremt snabbt slut och vi kom hem. Att vara med om något sådant har fått mig att vara helt upp och ner ibland. Det känns som om jag inte riktigt har fått kontrollen tillbaka på min kropp. Man får en tankeväckare. Älska din nära och kära här och nu. Det är hemskt att man inser det ordentligt först då, då något omskakande händer.
Idag såg jag på Amazing Race och i programmet besökte de tävlande Auschwitz-Birkenau, vart vi också var. Och de var vid den stora kyrkan i Gamla Stan i Krakow, var vi också gick den där helt otroligt roliga måndagskvällen för några veckor sen. Med tårarna rinnande ner för min kind tänkte jag, för tusende gången att det här kan inte vara sant, det kan inte ha hänt. Fan.
Vila i frid E.
Måste skriva av mig, kramar och kärlek till mina fina!
Här har ni en bild, på måndag dag i Auschwitz och på måndag kväll på några ute i Krakows nattliv
tillbaka till verkligheten och den gågna helgen. Har faktiskt haft en riktigt bra helg. På fredag kväll jobbade jag, kollade lite grey's under tiden och sedan åkte jag och Malin hem till mig. Vi kollade idol och sedan kom Ida och hämtade oss. Vi var ute och körde och en snabbis via konventen, var på träffade ganska många kända ansikten.
Lördag var en heldag på jobbet och sällskapet hette Eve. Vi var båda ganska så trötta och det märktes även på vår humor. "det iiiiiiiiiingååår i biljettpriset" höhö, inside skämt, men skoj. Jag klippte även Eves pannlugg, den blev faktiskt helt bra. Sedan blev det lite förfest i Brändö med sommarjobbsgänget och sedan vidare och skaka på rumpan vid Fontana. Tusans kallt att stå och köa i en timme, men hittade ju bra kösällskap.
idag var det vanlig söndag.
vi hörs i veckan!
